ångest

I morgon är det tre veckor sedan min operation, var har tiden tagit vägen? Hela april har på något vis helt blåst förbi och hela mitt liv har gått på sparlåga känns det som. Nu vaknade jag plötsligt idag och kom på vad mycket som finns att göra - hur ska jag hinna/orka?

Bara fyra dagar kvar till Roggas 40-års dag, inget är fixat. Kommer ens någon? Klart det gör. Familjen brukar ju om inte annat dyka upp. Vad ska vi bjuda på??? Vem ska städa? Får lite sur och orolig känsla i magen när jag tänker på det.

Jaja, det får ordna sig på nåt vis. Jag får tänka mer på det efter i morgon då jag får besked från Onkologen om eventuell behandling.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0