shit
6½ vecka sedan jag träffade läkaren i Norrköping och diskuterade min rekonstruktion. Fortfarande inget besked. Ringde bröstmottagningen idag, de ringer tillbaka i morgon. Känner att jag inte har lust att vänta längre på besked. Fattar inte vad det är som tar sån jävla tid.
Jag mår sämre och sämre nu igen. Lederna värker och jag känner mig orörlig och gammal. Natten till lördag vaknade jag av fruktansvärd smärta i magen, det var riktigt obehagligt. Kunde inte låta bli att tänka på att en av biverkningarna av Tamoxifenet är livmodercancer. Inget blir bättre av att jag målar fan på väggen men tankarna virvar fritt och lever sitt eget liv i min hjärna.
På jobbet är det emellanåt lite mer att göra men ganska ofta är det lugnt - det passar inte mig så bra, jag vill ha full syning för att trivas riktigt bra.
Jag mår sämre och sämre nu igen. Lederna värker och jag känner mig orörlig och gammal. Natten till lördag vaknade jag av fruktansvärd smärta i magen, det var riktigt obehagligt. Kunde inte låta bli att tänka på att en av biverkningarna av Tamoxifenet är livmodercancer. Inget blir bättre av att jag målar fan på väggen men tankarna virvar fritt och lever sitt eget liv i min hjärna.
På jobbet är det emellanåt lite mer att göra men ganska ofta är det lugnt - det passar inte mig så bra, jag vill ha full syning för att trivas riktigt bra.
Kommentarer
Postat av: Gisela
Många kramar från mig <3
Trackback
