mizzleo

Idag ska hela familjen hjälpa Helena och Andreas att flytta. Rogga förberedde dagens lunch igår och jag ska brygga kaffe och packa ner bullar och saft till fikat. Bäst att sätta fart..

Det blev inget besök på lasarettet igår för mormor fick åka hem. Pratade med henne igår kväll när jag kom från stan och upptäckte hur mycket jag har saknat att kunna ringa och snacka bort en stund. Hon var oerhört glad över att vara hemma igen och jag tror att alla vi andra i familjen känner likadant.

Ordningen är återställd - nu kan julen komma!

Helgerna susar förbi och egentligen veckorna oxå. Starten på veckan kunde varit bättre... har legat vaken mest hela natten på grund av min ryggvärk, inte kul alls. Idag måste jag fixa inför grötfrukosten på jobbet i morgon men helst av allt skulle jag bara vilja sjukskriva mig - är så gränslöst trött, både av sömnlösheten och denna ständiga värk. Känner att mitt humör blir negativt påverkat av detta.

Fick besked igår om kära Margits frånfälle. Hon var gammal och vi träffades inte särskilt ofta men hon lämnar ett tomrum efter sig.

Om detta inte bara ska vara en klagomur utan något positivt ska nämnas oxå så är det att mormor stadigt verkar bli bättre. Igår kväll när jag var där så pratade vi om julafton och att hon gärna vill komma hem en stund då. Jag hoppas att hon orkar!

Köpte skitstora pepparkaksformar igår så idag var jag bara tvungen att provbaka några peppisar. Brände naturligtvis första plåten så det var ju ogjort arbete - ganska typiskt mig HAHA. Ska göra ett nytt försök...

Idag var mormor betydligt mycket piggare än igår - kändes bra att hälsa på när jag fick lite gensvar. Hoppas på att hon ska vara minst lika pigg i morgon.

Tydligen är läget lite sämre igen. Känslorna pendlar mellan hopp och förtvivlan. Igår hopp - idag mindre hopp. Ska klämma in ett besök hos henne och se om det går att fresta med lite choklad kanske...
Kanske först och främst ska hoppas på att hon överhuvudtaget känner igen mig när jag kommer, sedan önskar jag att hon inte glömt bort att choklad är det bästa hon vet i hela världen.

På förmiddagen packade vi in oss i bilen, mamma, Frigge, Helena och jag och åkte till Linköping för att hälsa på mormor på US. Hon låg som en liten fågelunge med huvudet i paket och fullt med sladdar och slangar på kroppen. Det var kul att se henne idag - så mycket piggare än när vi satt med henne på akuten i torsdags. Tror hon kände igen oss och det verkade som att hon blev glad över att se oss. Hoppet tändes att hon faktiskt kommer kunna komma hem igen.